Den Covid-pandemi vi står inför ger upphov till många svagheter både på individuell och kollektiv nivå, men erbjuder också en del viktiga möjligheter, varav en av de viktigaste är utvecklingen av nya IKT-verktyg (informations- och kommunikationsteknik) och ökad spridning och användning av redan befintliga IKT-verktyg för att stödja vårt dagliga liv.
Ungdomar har en stor benägenhet att använda alla IKT-verktyg, och detta är både en möjlighet – särskilt för utbildning – och ett hot eftersom många ungdomar hamnar i ett farligt beroende av spel, sociala medier etc. med allvarliga långsiktiga effekter. En av de farligaste effekterna är ungdomars isolering framför en dator, vilket leder till att de i ännu högre grad drar sig undan från det sociala livet och samhällslivet, med negativa konsekvenser både för den enskilde och för samhället. Risken för att unga människor blir främmande framför datorn är större under en pandemisk period, då vi tvingas stanna hemma.
Unga européer värdesätter visserligen demokratin, men det krävs större ansträngningar för att se till att de känner sig inkluderade och kan spela en aktiv roll i EU:s och medlemsstaternas demokratiska liv. Ungdomarnas sätt att delta i det demokratiska livet håller dessutom på att förändras, från att delta i traditionella politiska partier till att engagera sig i gräsrotsrörelser, ungdoms- eller frivilligorganisationer eller sociala nätverksgrupper som fokuserar på specifika frågor.
Med andra ord förändras det sätt på vilket unga medborgare deltar i det demokratiska livet, och utmaningen består i att inte förväxla ungdomars (ibland misslyckade) forskning efter nya sätt att delta med bristande intresse. Vi måste hjälpa de yngre att hitta ett lämpligt sätt – som ligger närmare millennieungdomarnas stil – att vara aktiva i samhällets civila liv.
